Återbruk i fyran...

Efter julen är det pojkarna som har slöjdat med textila material i årskurs 4.

 

Vi började med att repetera symaskinens funktioner och alla fick sy en enkel nåldyna där de övade på att trä maskinen, ställa in olika sömmar, sy med en bestämd sömsmånsbredd, överkasta kanter m.m.

 

 

 

När nåldynan var färdig fick de börja planera följande sömnadsarbete; "Ett fodrat fodral". Genom att använda gamla jeans och restbitar av bomullstyg som material så fick vi även in arbetsområdet Återbruk i uppgiften.

 

Riktigt fina fodral av olika slag blev det...

 

olika telefonfodral...

 





 

ett fodral för förvaring av fjärrkontroller...

 

två penaler och en datorväska.

 

Fyrans flickor gjorde motsvarande uppgift på hösten - där blev det också fina resultat men litet andra produkter; t.ex. axelväskor och sminkpåsar. 

 

 

Corinnes väska - framsidan...

 

och baksidan

 

 

 

Ettornas Nalle-projekt

Ettorna har haft ett riktigt "Nalle-projekt" på gång efter julen. Alla har sytt en egen nalle av teddytyg och sedan har de fått designa och sy kläder av filttyg samt tillverka olika accessoarer till den.

Resultatet blev en storfamilj med 16 olika personligheter. Fantastiskt fina är de!

 

 

Sub-låda

Marcus och Simon i femman hade gjort varsin sub-låda i slöjden. I textilslöjden klädde de över sina lådor med konstpäls.

Bra blev det!



Återbruk, virkning, broderi, applikation, pärlor och paljetter...

Återbruk - ta vara på något gammalt och gör om det till något nytt och fint, istället för att slänga det på soptippen.

I textilslöjden återanvänder vi våra pärmar från år till år men med tiden blir de nog ganska slitna och fula. Vi hade en hög med gamla fungerande pärmar i olika färger som skulle bytas ut, så flickorna i åk 5 fick varsin att jobba med inom arbetsområdet återbruk, som vi dessutom kombinerade med sömnad,virkning och specialteknik.

Uppgiften var att sy ett omslag till pärmen och dekorera det så att det blev personligt. Alla pärmar blev helt olika och jättefina.

 

 

Elin gjorde applikationer av filttyg och sydde fast

dem med vanlig raksöm på maskin

 

Teresa virkade först en luftmaskkedja

som hon fäste på omslaget med läggsöm.

Därefter virkade hon en fyrklöver

som hon sydde fast med små smygstygn.

 

Erin valde att jobba med flere olika tekniker.

Hon virkade en cirkel med fastmaskor som blev

blommans mitt, kronbladen broderade hon med efterstygn.

Hjärtat applicerade hon för hand med langettstygn

och slutligen sydde hon på pärlor och paljetter.

 

Även Madeleine kombinerade både applikation,

broderi och virkning i sitt arbete. Hon sydde sina

applikationer med tät sick-sack på symaskin,

broderade all text med kedjestygn och virkade

blommorna som hon fäste med små stygn

för hand.

 

 

Ellinor virkade först en stjärna som hon sydde

fast med smygstygn.Omslaget var inte riktigt

färdigt när bilden togs, hon virkade dessutom

en lång luftmaskkedja som hon fäste med läggsöm

så att den bildade hennes namn.

 

 

Jannike applicerade stjärnan för hand med langettstygn

och broderade därefter namnet med stjälkstygn.

 

Texten på Matildas omslag består av korta

luftmaskkedjor fastsydda med svart tråd 

och läggsöm. 

 

Också Alina virkade luftmaskkedjor och fäste med

läggsöm  det röda hjärtat applicerade hon

med langettsöm.

 

 

De slitna pärmarna fick ett nytt liv och

flickorna fick jättefina pärmar!



Femmornas fina tygkassar

 Efter sportlovet hade även eleverna i åk 5 en fem veckor lång period

då de fick jobba med den andra slöjdarten.

 

Årets uppgift i textilslöjd omfattade två olika arbetsområden; 

sömnad och specialteknik (färgning).

 

Eleverna sydde först en enkel tygkasse av bomullstyg.

Eftersom vi enbart använde oss av restmaterial

från vårt eget materialförråd varierade kassarnas färg.

 

När kassarna var färdigsydda fick var och en skapa mönster

på sin egen kass med knytbatik.

Knytbatik är en färgningsteknik som innebär att man med t.ex. fiskargarn
eller gummiband knyter om tyget spänt på olika ställen
och därmed förhindrar att färgen kommer åt att fastna på tyget.
Omknytningarna kan göras enligt vissa system
och då ge mera regelbundna mönster - eller så kan man bara
skrynkla ihop tyget till en boll, vira garnet runt och få en marmorerad yta.
Tyget kan sedan färgas för hand med speciella batikfärger
eller i en vanlig tvättmaskin med textilfärg.
Av praktiska skäl valde vi det senare alternativet. 

Här nedan kan du se hur elevernas kassar såg ut före
och efter färgningen
 

 

Marmorering

med denna metod kan du inte påverka slutresultatet

särskilt mycket på förhand.

 



 

Randigt mönster

Rändernas placering och bredd kan bestämmas ganska exakt

 

Knutar

Rulla eller vik ihop tyget och slå sedan en knut på det   

(andra kassen uppifrån) 

 

Plangi

Ger runda mönster. Placeringen, cirklarnas antal och

storlek kan bestämmas exakt på förhand.

 



 

Alla kassar blev jättefina. Fördelen med denhär uppgiften

är att ingen egentligen kan misslyckas för man vet

inte på förhand exakt hur färgningen blir.

 

Det är många olika faktorer som påverkar resultatet

t.ex. olika tyger suger åt sig färg på olika sätt, mängden tyg i

tvättmaskinen ger olika nyans på färgen, hur spända

omknytningarna är osv...

 

Det är alltid jättespännande att öppna omknytningarna

och veckla ut det färdiga arbetet.



 

Vi använde Dylon textilfärg för färgning i tvättmaskin

och följde instruktionerna i förpackningen. För att fixera  färgen

vid tyget bör man tillsätta 500 gr vanligt koksalt i tvättmaskinen.

 

 

 Jag tror det är många mammor här omkring som fick en

fin batikmönstrad tygkasse i morsdagspresent...