Fina väskor!
Flickorna i årskurs 3 har under hösten arbetat flitigt vid symaskinerna.
Första arbetet blev en fin väska...
med fodrad insida och en stor ficka på utsidan.
Ett spindelnät i maskinsydd läggsöm fick pryda fickan.
Flickorna hann också sy färgglada förkläden.
Bra jobbat!
Förvaring i fyran...
Fyrornas första uppgift var att sy en fodrad påse för förvaring av något.
Det kunde vara ett telefonfodral, en penal eller en sminkpåse i valfri storlek.
Två olika tyger, varav det ena enfärgat, skulle användas. Yttertygets och fodrets färger skulle matcha varandra. Påsen skulle också ha ett lock med någon form av knäppning.
De flesta sydde fodral till sin mobiltelefon
men det blev nog också några sminkpåsar.
I arbetet använde vi enbart resttyger.
Eleverna utgick från denna palett när de började planera sitt arbete
Lapp vid lapp vid lapp...
I årskurs 5 har lappteknink varit höstens tema.
Kuddar och väskor blir det och materialet är både
nytt och återanvänt.
Oregelbundna former kräver ganska mycket förberedande arbete
och noggrannhet är viktigt i hela arbetsprocessen
för att slutresultatet skall bli bra.
Sömsmånernas bredd måste vara exakt...
Mönsterplanering med kvadrater
Fint resultat Gwen!
Quilting med osynlig sytråd
Ännu en fin kudde färdig!
Bra jobbat Ida!
Dethär ska bli en väska...
Såhär blev Idas badväska
som har ett foder av vattenavstötande tyg
Till väskorna använde vi nästan enbart restmaterial som fanns i vårt materialförråd,
alla väskor har ett mellanlägg av polyestervaddskiva och ett tygfoder innanför.
Emmas axelväska
Lauras väska med blixtlås
Jessicas barnkudde med broderi och maskinsydda
dekorsömmar
Här om dagen träffade jag en stolt farmor i affären - hon
var mycket imponerad av barnbarnets fina arbete.
Det värmer mitt lärarhjärta när eleverna får uppskattning för det de gör,
för jag vet hur mycket arbete det ligger bakom de fina resultaten.
Trasor garn och virknålar i sjuan
Sjuornas läsår började med virkning, alla hade virkat tidigare men vi började ändå med en liten provlapp för att kolla läget och öva basmaskor. Sedan fick eleverna välja material och vad de ville virka - men alla måste följa någon form av virkbeskrivning.
Korgar med uddkant, virkade av trikåtrasor
Mönstret till dessa och mycket annat hittar du här på Lankavas sidor
Underlag till pajform, även den är virkad av trikåtrasor
Till denna hittade vi inget färdigt mönster, så vi utgick från ett mönster till
en litet större korg med handtag och anpassade bottnets storlek till paj-
formens botten och sidornas höjd till pajformens höjd. Bra blev det!
Om du blir inspirerad och vill virka ett liknande underlag kan du t.ex.
utgå från detta korgmönster.
Amigurumi uggla och cupcake virkade av
medeltjockt bomullsgarn.
Om du googlar på ordet amigurumi hittar du mönster
till allt möjligt roligt och under fliken länkar här på bloggen
finns också länkar till olika mönstersidor.
Regnbågsarmband virkat med fastmaskor av bomullsgarn
Virkat bokmärke med pärlor. Mönstret finns i boken VIRKA steg för steg , en bra bok med mycket nyttig information som lämpar sig både för nybörjare och mera erfarna virkare.
Läsåret 2013-2014
Treornas väg till symaskins körkortet
I årskurs tre får man lära sig att sy på symaskin och när man kan det får man ett symaskinskörkort. Det är spännande och oftast roligt men inte alltid så lätt, för det är många saker man måste komma ihåg.Eleverna börjar alltid med att sy några övningar utan tråd på papper, för att lära sig hantera maskinen (starta och stanna, sy med jämn fart och styra, vända i hörn m.m.).
Därefter får de lära sig att trä trådarna rätt i maskinen, spola och ställa in raksöm och sick-sack. På en tygbit får de öva att sy olika sömmar, fästa tråden och överkasta kanterna.
Nu går arbetet framåt med god fart i trean. Som första arbete syr alla en egen nåldyna och eleverna är riktigt duktiga vid symaskinen...
Före höstlovet blev de första nåldynorna färdiga.
Riktigt lyckade blev de och uppgiften var också en bra övning i maskinsömnad för eleverna.
Såhär gjorde eleverna sina nåldynor:
Varje elev fick en 15 cm x 15 cm stor bit av vitt stadigt bomullstyg. På tyget hade jag med en tunn blyertspenna ritat ett spindelnät.
Eleverna fick sedan välja färg på sytråden och göra i ordning sin symaskin för att sy spindelnätet med raksöm exakt mitt på blyertslinjen.
Många viktiga moment ingick i arbetet; att påbörja en söm och fästa tråden genom att backa, sy raka och böjda sömmar, vända i hörn, samt att avsluta och fästa en söm. Eleverna överkastade också tygbitens kanter med sick-sack.
När spindelnätet var sytt fick eleverna med textiltusch rita spindeln i nätet . Textiltuschen fixerades med värme genom strykning några minuter.
Därefter fick eleverna välja ett bomullstyg och klippa till nåldynans baksida exakt lika stor som framsidan.
De båda delarna nålades ihop med rätsidorna mot varandra och så var det dags att sy ihop dem med raksöm och 1 cm sömsmån. Mitt på en av kvadratens sidor lämnades en ca 5 cm lång öppning i sömmen.
Hörnen förtunnades genom att sömsmånen klipptes av diagonalt och därefter vändes arbetet genom öppningen.
Nåldynan fylldes med polyestervadd och öppningen syddes ihop för hand med smygstygn.
Huvuduppgiften för att få symaskinskörkortet var att eleverna skulle sy ett dynvar och applicera sina initialer på det. Det är ganska många skeden i arbetsprocessen; mäta, klippa, vika, nåla, stryka, sy...
...det gäller att vara noggrann.
Det var en grupp nöjda och glada barn som stolt visade
upp sina fina dynvar och symaskinskörkorten.
Det blev litet tid över innan jullovet så eleverna hann också prova på litet spånslöjd
- en gammal traditionell teknik.
Enkla vackra fönster- och julgransdekorationer blev det
Nu har denhär gruppen flyttat över till tekniska slöjden
och en ny grupp med treor har flyttat in i textilsalen.
Under våren hoppas vi få se resultat av deras arbete här på bloggen.
Fyrorna stickar...
I fyrans textilslöjdsgrupp är det stickning som gäller just nu.
Duktiga pojkar och flickor jobbar flitigt,
om maskorna faller eller tråden trasslar hjälper Bea och Nina till.
Det blev verkligen allt möjligt fantasifullt och skojigt av det första stickningsarbetet.
Här kan du se bilder på en del men tyvärr inte riktigt alla, eftersom en del hade hunnit flytta hem till sina ägare innan jag hann fram med kameran.
Smällkaramell, fingerdocka och snögubbe...
En fin liten hatt
(som Putte gris passade på att prova och
det såg ju riktigt bra ut, eller hur?)
en nyckelgubbe...
Bra jobbat!
Mera stickning...
I fyran klirrar stickorna igen - nu är det den andra halvan av klassen som fått lära sig rätstickning
...och bra går det
...alla är flitiga.
Ulla hjälper gärna till om det behövs.
Här är stickningen redan klar och nu skall
den monteras ihop till en grytlapp.
Tobias fingervirkar en upphängningsögla.
Robin syr ihop sin stickning med ett lager
värmeisolerande filt emellan
och en baksida av tyg
Fina grytlappar blir det!
Pärlarmband i femman...
Pärlarmband var femmornas första arbete detta läsår
Två olika tekniker hann de pröva på;
sick-sack band och blomsterband
Litet pillrigt arbete var det men...
resultatet blev riktigt fint!
Första klädsömnadsarbetet...
I åk 5 håller eleverna på med sitt allra första klädsömnadsarbete. Ett nattlinne skall det bli.
Tanken är att "man tager vad man haver" och eleverna har planerat sin produkt utgående från det - så materialet är enbart restbitar av bomullstrikå från vårt eget materialförråd.
Först fick de lära sig hur man tar mått och väljer rätt storlek till sitt plagg.
Tillsammans valde vi från olika mönstertidningar ut lämpliga mönster
som eleverna sedan fick rita av från tidningarnas mönsterark.
Alla ritade färdigt in sömsmånerna på pappersmönstret så att det var
enkelt att nåla ihop de olika delarna och prova mönstret.
Vid provningen såg vi att mönstret säkert passade och gjorde
ändringar vid behov.
Därefter fick eleverna klippa ut sina delar av tyg.
Just nu är vi inne i sömnadsskedet.
I arbetet används både vanlig och overlock symaskin.
I textilsalen har vi många bra redskap som underlättar arbetet.
Anna skär till nedre delen av sitt nattlinne med hjälp av en rullkniv,
speciallinjal och ett skärunderlag.
Det är de små detaljerna som gör helheten...
Överlevnadsarmband
I de flesta grupper har vi börjat läsåret med små arbeten som snabbt blir färdiga. I årskurs 6 blev det ett litet annorlunda arbete i makramé-teknik, nämligen så kallade överlevnadsarmband.
Armbanden kan vid behov knytas upp och den superstarka fallskärmslinan kan användas t.ex. i en nödsituation då man behöver snöre.
Fallskärmslina finns i många olika färger så armbanden är ju också dekorativa som smycken.
Armbanden kan vid behov knytas upp och den superstarka fallskärmslinan kan användas t.ex. i en nödsituation då man behöver snöre.
Fallskärmslina finns i många olika färger så armbanden är ju också dekorativa som smycken.
Om du blev intresserad och vill veta mera om överlevnadsarmband och deras ursprung kan du titta in på Manekis pärlblogg och läsa mera. Där hittar du också länkar till flera olika instruktioner för hur man knyter armband.
Mera makramé...
Samma teknik med olika material ger också väldigt olika resultat.
Efter att sexorna hade gjort sina överlevnadsarmband av grov fallskärmslina fick de knyta likadana flatknutar med tunnare bomullsgarn. Dessutom skulle de knyta in pärlor av olika storlek och material, för att göra armbanden litet festligare och mera personliga.
Då blev resultatet såhär...
- ifall du vill prova själv.
Vantar för vinter...
I sexan kämpar sju duktiga flickor just nu med sina första vantar. Det var inte så lätt att hålla reda på alla stickorna i början, men övning ger färdighet och nu går det som smort. Snart är vantarna färdiga!
Det gäller att vara koncentrerad på det man gör...
Nu är vantarna klara och riktigt bra blev det.
Modellen är traditionell och kallas Lovikkavantar.
Om du också vill sticka ett par så hittar du en
Garnet som vi använde heter Isoveli
och kommer från garntillverkaren Novita.
En liten korg av garn
Elin i åk 6 fick prova på en teknik som varken läraren eller eleverna hade gjort tidigare.
På en stomme som vi klippte till av ganska stadig kartong virades garn - tätt, tätt, varv efter varv - så att korgens sidor blev helt täckta.
Elin använde ett ganska grovt och lurvigt garn
och resultatet blev riktigt lyckat.
Denhär tekniken ger verkligen möjligheter till variation,
både när det gäller materialet och korgarnas storlek och form.
Vill du prova på att göra din egen korg finns här
en instruktionsvideo som visar hur man gör.
En bra sista minuten julklapp kanske...
I sexan jobbar eleverna nu med sitt klädsömnadsarbete.
Collegebyxor ska det bli.
Byte av slöjdart i sexan
Mellan jullovet och sportlovet bytte eleverna i årskurs sex slöjdgrupper.
Även i år fick gruppen, där de flesta är pojkar som inte är så vana att sy på maskin, sy en rejäl handduk som de säkert kommer att ha nytta av - alla måste ju tvätta sig! 14 jättefina handdukar blev det. Bra jobbat!
Även i år fick gruppen, där de flesta är pojkar som inte är så vana att sy på maskin, sy en rejäl handduk som de säkert kommer att ha nytta av - alla måste ju tvätta sig! 14 jättefina handdukar blev det. Bra jobbat!
Elin hann även applicera sitt namn på handduken
I sexan jobbar eleverna nu med sitt klädsömnadsarbete.
Collegebyxor ska det bli.
De har planerat och ritat skisser, tagit mått och kopierat mönster
och just nu håller de flesta på med tillklippningen.
Elin har sytt byxor tidigare - så hon har sytt en påskhöna istället
och nu väver hon i ram med trikåtrasor.
Vad det skall bli har hon inte riktigt bestämt ännu
- vi får se när det är färdigt! Spännande!
---
Nu är hon klar med sitt arbete ...
Det blev en snygg kudde!
Sjuornas pallar
De elever som vanligen har teknisk slöjd i sjuan har under några veckor fått jobba med textilslöjd.
Uppgiften var att i tekniska slöjden tillverka en pall och därefter i textilslöjden sy en sits till den.
Eftersom vi i år i teknisk slöjd har två grupper med olika lärare blev det också två olika modeller av pall.
I Sixtens grupp snickrade eleverna pallar som går att fälla ihop. I textilslöjden blev uppgiften att sy sitsarna av markistyg och i arbetet använda sig av symaskinens dekorationssömmar. En del elever använde även restbitar av tyget och skapade olika effekter genom att skarva tyget på olika sätt.
Också de flickor som vanligen har textilslöjd snickrade likadana pallar.
Ollis slöjdgrupp tillverkade traditionella pallar med träsits och i textilslöjden
sydde eleverna överdrag i lappteknik till sitsarna.
Den här uppgiften tangerade även en aning arbetsområdet återbruk,
eftersom eleverna använde enbart restmaterial och provbitar
på olika inredningstyger till sina sitsar.
Först limmades en 2 cm tjock polyestervaddskiva ovanpå träsitsen -
för att göra den litet mjukare - och sedan spändes tyget över
och stiftades fast på sitsens undre sida.
Resultatet från årets bytesperiod blev igen riktigt lyckat.
Bra jobbat!
Årets garnarbete i sjuan är virkning...
De flesta börjar vara på slutrakan med sina arbeten och det är
det är verkligen variation på vad eleverna gör.
Både stora och små produkter växer fram...
Andréa virkar en kattkorg av trikåtrasor,
för att få tillräcklig stadga i kanterna virkar
hon in en tunn plastslang i arbetet.
Såhär blev resultatet - och för att göra det litet extra mysigt för
kissemissarna sydde hon en tunn dyna av fleece till.
Josefine virkade två korgar i olika storlek.
Även här är materialet trikåtrasor.
Emilia och Ronja har också virkat korgar
av moppgarn...
och trikåtrasor.
Av bomullsgarn i glada färger har Ronja virkat en
amigurumi morot med flätad blast.
Danielas uggla blev en fin nyckelhållare.
Denhär lilla söta musen har Emilia virkat av ett ylleblandgarn
öronen är gjorda av filttyg.
Jill virkade sin gris av ett ganska tunt bomullsgarn.
Beskrivningar till både musen och grisen finns i denhär boken - på engelska,
så det blev litet språkövningar för flickorna också :)
Läsåret 2012 - 2013
Symaskinerna surrar...
I trean får man lära sig att sy på maskin och ta symaskinskörkort. Spännande!
Tillsammans med Bea och Malin syr årets treor dynvar.
Det gäller att vara noggrann...
nåla...
och ta det lugnt när man syr
så att sömmarna blir raka och fina.
Såhär blev slutresultatet - jättefina dynvar med schablontryck
Med en hobbykniv skar eleverna ut sina schabloner i
kontaktplast. Det gäller att vara noggrann!
Filthönor till påsk
Flitens lampa lyser när treorna syr filthönor
tillsammans med Bea och Malin...
tillsammans med Bea och Malin...
Färgglatt och skojigt resultat.
GLAD PÅSK!
Hönan Agda
Läsårets första arbete i fyran och femman var att sy en egen nåldyna. Vi använde restbitar av bomulls- och filttyg och fyllde hönorna med polyestervadd. I fyran dekorerade även en del av eleverna sin nåldyna med paljetter.
En maskot av maskor i fyran
I fyran brukar eleverna lära sig sticka (om de inte redan kan det förstås). Uppläggning, rätstickning och avmaskning.
Årets fjärdeklassister fick i uppgift att sticka under ett visst antal lektioner + litet hemma också och sedan göra en rolig maskot av sin stickning. Därefter skulle de skriva en liten berättelse som handlar om maskoten.
Ni kommer att få träffa maskotarna här på bloggen...
Den här masken som jag har stickat, heter Sissan. Sissan kommer från Alla Färgernas Land. Alla Färgernas Land är ett land som är fullt med färg. Sissan skulle flyga till Finland och bosätta sig där,men en stor vindpust fick henne att flyga till Svergie. I Svergie var det mycket människor som jagade Sissan och Sissan flög snabbt till Finland. Där fick hon vara i lugn och ro.Hennes bästa kompis kom om två veckor och hälsa på, kompisen sa att de blev jagade bort ur Alla Färgernas Land av rövare. De hade skickat henne till Sissan och fråga om de kunde komma till Finland också. Sissan sa att de skulle gärna få komma,om fem dagar kom alla som har bott i Alla Färgernas Land med det som de hunnit ta med sig från Alla Färgernas Land. Nu flyger det små flygande maskar i buskarna i Finland, vänta bara om du kanske hör små fnissljud från en buske . . .
/ Tove
När vårsolen äntligen börjar värma kryper också maskarna igen upp ur myllan...
Masken som blev en snigel
Det var en gång en mask som levde ett gott liv.
En dag kom en pojke som knöt en knut på masken
och masken förvandlades till en snigel.
/ Ella
Miss Makkara
Hej! Jag är en korv som heter Miss Makkara.
För någon månad sedan var jag på en liten promenad.
Mitt i allt hörde jag något som brummade,
det var ett stort monster som kom emot mig i full galopp!
- Haha! Jag tänker grilla dig! sa monstret
Då märkte jag att det var en grill! Jag sprang och sprang
tills jag kom hem - och då vaknade jag!
Det var min värsta mardröm.
/ Anna
Pink och Blue
Återbruk i fyran...
Efter julen är det pojkarna som har slöjdat med textila material i årskurs 4.
Vi började med att repetera symaskinens funktioner och alla fick sy en enkel nåldyna där de övade på att trä maskinen, ställa in olika sömmar, sy med en bestämd sömsmånsbredd, överkasta kanter m.m.
När nåldynan var färdig fick de börja planera följande sömnadsarbete; "Ett fodrat fodral". Genom att använda gamla jeans och restbitar av bomullstyg som material så fick vi även in arbetsområdet Återbruk i uppgiften.
Riktigt fina fodral av olika slag blev det...
olika telefonfodral...
ett fodral för förvaring av fjärrkontroller...
två penaler och en datorväska.
Fyrans flickor gjorde motsvarande uppgift på hösten - där blev det också fina resultat men litet andra produkter; t.ex. axelväskor och sminkpåsar.
Corinnes väska - framsidan...
och baksidan
Femmornas fina tygkassar
Efter sportlovet hade även eleverna i åk 5 en fem veckor lång period
då de fick jobba med den andra slöjdarten.
Årets uppgift i textilslöjd omfattade två olika arbetsområden;
sömnad och specialteknik (färgning).
Eleverna sydde först en enkel tygkasse av bomullstyg.
Eftersom vi enbart använde oss av restmaterial
från vårt eget materialförråd varierade kassarnas färg.
När kassarna var färdigsydda fick var och en skapa mönster
på sin egen kass med knytbatik.
Knytbatik är en färgningsteknik som innebär att man med t.ex. fiskargarn
eller gummiband knyter om tyget spänt på olika ställen
och därmed förhindrar att färgen kommer åt att fastna på tyget.
Omknytningarna kan göras enligt vissa system
och då ge mera regelbundna mönster - eller så kan man bara
skrynkla ihop tyget till en boll, vira garnet runt och få en marmorerad yta.
Tyget kan sedan färgas för hand med speciella batikfärger
eller i en vanlig tvättmaskin med textilfärg.
Av praktiska skäl valde vi det senare alternativet.
Här nedan kan du se hur elevernas kassar såg ut före
och efter färgningen
Marmorering
med denna metod kan du inte påverka slutresultatet
särskilt mycket på förhand.
Randigt mönster
Rändernas placering och bredd kan bestämmas ganska exakt
Knutar
Rulla eller vik ihop tyget och slå sedan en knut på det
(andra kassen uppifrån)
Plangi
Ger runda mönster. Placeringen, cirklarnas antal och
storlek kan bestämmas exakt på förhand.
Alla kassar blev jättefina. Fördelen med denhär uppgiften
är att ingen egentligen kan misslyckas för man vet
inte på förhand exakt hur färgningen blir.
Det är många olika faktorer som påverkar resultatet
t.ex. olika tyger suger åt sig färg på olika sätt, mängden tyg i
tvättmaskinen ger olika nyans på färgen, hur spända
omknytningarna är osv...
Det är alltid jättespännande att öppna omknytningarna
och veckla ut det färdiga arbetet.
Vi använde Dylon textilfärg för färgning i tvättmaskin
och följde instruktionerna i förpackningen. För att fixera färgen
vid tyget bör man tillsätta 500 gr vanligt koksalt i tvättmaskinen.
Jag tror det är många mammor här omkring som fick en
fin batikmönstrad tygkasse i morsdagspresent...
Marcus och Simon blev ganska fort färdiga med sin kasse och hade tidigare gjort varsin sub-låda i slöjden. I textilslöjden fick de hjälp med att klä över lådorna med konstpäls.
Bra blev det!
Återbruk
Återbruk - ta vara på något gammalt och gör om det till något nytt och fint, istället för att slänga det på soptippen.
I textilslöjden återanvänder vi våra pärmar från år till år men med tiden blir de nog ganska slitna och fula. Vi hade en hög med gamla fungerande pärmar i olika färger som skulle bytas ut, så flickorna i åk 5 fick varsin att jobba med inom arbetsområdet återbruk, som vi dessutom kombinerade med sömnad,virkning och specialteknik.
Uppgiften var att sy ett omslag till pärmen och dekorera det så att det blev personligt. Alla pärmar blev helt olika och jättefina.
Elin gjorde applikationer av filttyg och sydde fast
dem med vanlig raksöm på maskin
Teresa virkade först en luftmaskkedja
som hon fäste på omslaget med läggsöm.
Därefter virkade hon en fyrklöver
som hon sydde fast med små smygstygn.
Erin valde att jobba med flere olika tekniker.
Hon virkade en cirkel med fastmaskor som blev
blommans mitt, kronbladen broderade hon med efterstygn.
Hjärtat applicerade hon för hand med langettstygn
och slutligen sydde hon på pärlor och paljetter.
Även Madeleine kombinerade både applikation,
broderi och virkning i sitt arbete. Hon sydde sina
applikationer med tät sick-sack på symaskin,
broderade all text med kedjestygn och virkade
blommorna som hon fäste med små stygn
för hand.
Ellinor virkade först en stjärna som hon sydde
fast med smygstygn.Omslaget var inte riktigt
färdigt när bilden togs, hon virkade dessutom
en lång luftmaskkedja som hon fäste med läggsöm
så att den bildade hennes namn.
Jannike applicerade stjärnan för hand med langettstygn
och broderade därefter namnet med stjälkstygn.
Texten på Matildas omslag består av korta
luftmaskkedjor fastsydda med svart tråd
och läggsöm.
Också Alina virkade luftmaskkedjor och fäste med
läggsöm det röda hjärtat applicerade hon
med langettsöm.
De slitna pärmarna fick ett nytt liv och
flickorna fick jättefina pärmar!
Klädsömnad på gång i sexan
Till sexans kurs hör ett klädsömnadsarbete. Just nu håller flickorna på för fullt och syr collegebyxor till sig själva. Vi väntar med spänning på resultatet...
NU har alla sexor sina collegebyxor färdiga!
Riktigt lyckat resultat blev det!
Alla elever utgick från samma basmönster
men ändå blev slutresultatet helt olika eftersom
alla designade sina egna byxor med olika detaljer
olika varianter av sidficka samt påsydd ficka...
och ficka i sidsöm.
Mönstret vi använde var ett basmönster till byxor
från läroboken Handbok i textilslöjd
Handdukar i glada färger
Även eleverna i åk 6 byter slöjdgrupp för några veckor. Stora fina handdukar i glada färger blev resultatet av deras arbete.
Handdukarna är sydda av mjuk frotté i 100% bomull och kantade med mönstrat eller enfärgat bomullstyg.En del hann också applicera sina initialer på handduken.
Handdukarna är sydda av mjuk frotté i 100% bomull och kantade med mönstrat eller enfärgat bomullstyg.En del hann också applicera sina initialer på handduken.
Textilslöjd i sjuan
Garnarbete och klädsömnad
Uppläggning, rundstickning, hoptagning bör man kunna då man går ut sjuan.
De elever som inte hade stickat rundstickning tidigare fick välja att sticka antingen vantar eller sockor, emedan den som redan hade stickat vantar fick sticka sockor - med eller utan mönsterstickning. Riktigt lyckade arbeten blev det
Alla arbeten är stickade av NOVITAS garn
Klädsömnad ingår också i sjuans kurs
En del elever började läsåret med att sy klart sina
collegebyxor som de hade påbörjat på våren i åk 6...
Alla elever sydde en t-skjorta i slutet av läsåret.
Modellerna varierade och enda kriteriet var att
skjortan skulle ha någon form av ärmar.
Mönstren tog vi från boken Handbok i textilslöjd samt
handarbetstidningarna Moda , Suuri Käsityö lehti
Tyvärr blev det så bråttom på slutet att vi helt enkelt
glömde bort att fotografera skjortorna - bara en fastnade
på bild, men alla var riktigt fina!
Byte av slöjdart...
Till sjuans kurs hör en period på 4-6 veckor då eleverna skall byta slöjdgrupper och prova på den andra slöjdarten. Vanligen sker detta byte genast efter jullovet - så också i år.
I år valde vi att göra en hopfällbar pall där arbetsmoment från såväl teknisk- som textilslöjd ingår i samma produkt.
Eleverna tillverkade först själva pallen av trä i tekniskslöjd och sydde sedan till den en sits av markistyg i textilslöjden. Slutligen monterades delarna ihop.
I år valde vi att göra en hopfällbar pall där arbetsmoment från såväl teknisk- som textilslöjd ingår i samma produkt.
Eleverna tillverkade först själva pallen av trä i tekniskslöjd och sydde sedan till den en sits av markistyg i textilslöjden. Slutligen monterades delarna ihop.
Montering av sitsen
För att få variation kunde eleverna välja att sy
med olika färgers sytrådar
och olika dekorationssömmar
Ytbehandlingen av trädelarna kunde också varieras
Nu är också textilslöjdsgruppen i sjuan klara med sina pallar.
Bra jobbat!
Bra jobbat!
Det är de små detaljerna som gör helheten...
Materiallära
För att kunna producera bra produkter behöver man kunna en hel del. Många saker lär man sig genom det praktiska arbetet - t.ex. att använda olika redskap, sy olika sömmar, nya handarbetstekniker m.m. Men vissa delar måste man studera litet noggrannare på ett mera teoretiskt plan.
I materiallära har sjuorna gjort grupparbeten och bekantat sig med våra viktigaste naturfibrer. De har tagit reda på fibrernas namn på olika språk, varifrån man får dem,hur de ser ut och vilka egenskaper de har, vad de används till och hur man ska sköta om produkter av olika material. Viktig vardagskunskap för framtiden!
Växtfibrer:
Djurfibrer:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar